Ont..

Jag kräks, jag är förvirrad, jag dör..
Är så jävla snurrig, gällande allt möjligt tror jag, samtidigt ingenting. Går det ihop? -Antagligen inte. Men kärleken som inte existerar, som jag så löjligt mycket bara vill ha. Vill ha någon som bryr sig, tycker om mig och ser mig. Skolan måste gå bra och man måste göra läxor och prov. Praktiken närmar sig och jag är så nervös så jag smäller snart av. Människor som är falska, likaså jag antagligen. Allt känns så drygt.
Jag vill vara en god och bra människa. Men alltför många gånger inser jag att jag är långt ifrån perfekt. Egentligen ett ouppnåerligt mål, att vara perfekt. Men jag vill! Jag vill nog vara den perfekta människan, utan några fel och brister, göra allt rätt och vara bra mot alla. Jag är lååångt därifrån. Det gör lite ont..

Snälla, se mig. Jag vet att det antagligen är olämpligt. Men kan man rå för det då? -Nej..
Patetisk..det enda rätta som passar in på mig. Jag blir så trött. Jag bara gnäller och klagar, antagligen gör jag väl inget vettigt åt det, så jag borde väl inte klaga. Men lik förbannat gör jag det. Suck..

Roligt är iallafall att jag får vara på sjukhuset, avdelning 3, och praktisera. Det var det jag ville. Även om jag är helt sinnessjukt nervös. Jag vill ju jobba på sjukan eller en vårdcentral sen. Så det ska bli himla kul. Hoppas bara jag klarar av det.
Tog venprov på min lärare idag. Första gången jag stack en riktigt människa. Jag var så nervös så jag trodde att jag skulle skaka ihjäl mig. Men det gick bra, sa hon iallafall, så jag får väl lyssna på det.

Weey, allt var inte negativt denna gången iallafall. Det är ju alltid nått. Hehe




Bye bye..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0