Ljug för mig älskling...
Nytt år, nya förväntningar och nytt hopp...eller? Ja, man kan ju hoppas på det. Är bara lite trött på allt just nu. Den förbannade kärleken som vägrar dyka upp, eller bli besvarad iallafall. Brutalt jobbigt. Är så himla trött på att vara själv. GAAAH!!!
Hon lyssnar på dig och vill gärna tro på allt det hon hör...
Jag undrar ofta vad man gör för fel. Om man bara hade varit roligare, smalare, snyggare, snällare, då kanske, men bara kanske...
Men detta är ju den jag är, varför duger inte det? Det måste väl finnas nån som gillar en för den man är. Eller? Palla göra sig till och låtsas vara nån annan. Det gör jag bara inte, då lever jag hellre själv.
Ljug för mig älskling, ljug under kyssar och smek...
Åh, jag känner att detta är verkligen en sån där lip-dag. Bara klagar och klagar. Det är väl därför jag skriver här, för att få ut lite av allt som gömmer sig där inne. För att inte tjata hål i huvudet på mina nära och kära. För att kunna andas och klara sig. För att spy ut alla äckliga känslor och tankar.
För hon vill bli kramad och hållen...
När man sitter här och skriver (klagar), kommer man på hur mycket familj och vänner betyder. Dom betyder så oerhört mycket!!! Utan dom hade man ju aldrig överlevt. Men säger man det till alla som ska få höra det och veta hur betydelsefulla dom är. Nej, det gör man inte, man tar förgivet att dom vet. Så mår man dåligt och får ångest för att man inte räcker till. Man borde säga mer till dom man älskar vilka otroligt bra människor dom är. Man vet ju aldrig vad som händer. Skärpning på mig nu, nu ska jag ta tag i mitt liv, med allt som hör därtill. Och till er som finns där - TACK!!!!!
Hon säger: ljug för mig älskling du vita lögnare, ljug för en som vill tro...
Hon lyssnar på dig och vill gärna tro på allt det hon hör...
Jag undrar ofta vad man gör för fel. Om man bara hade varit roligare, smalare, snyggare, snällare, då kanske, men bara kanske...
Men detta är ju den jag är, varför duger inte det? Det måste väl finnas nån som gillar en för den man är. Eller? Palla göra sig till och låtsas vara nån annan. Det gör jag bara inte, då lever jag hellre själv.
Ljug för mig älskling, ljug under kyssar och smek...
Åh, jag känner att detta är verkligen en sån där lip-dag. Bara klagar och klagar. Det är väl därför jag skriver här, för att få ut lite av allt som gömmer sig där inne. För att inte tjata hål i huvudet på mina nära och kära. För att kunna andas och klara sig. För att spy ut alla äckliga känslor och tankar.
För hon vill bli kramad och hållen...
När man sitter här och skriver (klagar), kommer man på hur mycket familj och vänner betyder. Dom betyder så oerhört mycket!!! Utan dom hade man ju aldrig överlevt. Men säger man det till alla som ska få höra det och veta hur betydelsefulla dom är. Nej, det gör man inte, man tar förgivet att dom vet. Så mår man dåligt och får ångest för att man inte räcker till. Man borde säga mer till dom man älskar vilka otroligt bra människor dom är. Man vet ju aldrig vad som händer. Skärpning på mig nu, nu ska jag ta tag i mitt liv, med allt som hör därtill. Och till er som finns där - TACK!!!!!
Hon säger: ljug för mig älskling du vita lögnare, ljug för en som vill tro...
Kommentarer
Trackback
